05.09.13
Det blev en ofrivillig paus. Men jag är tillbaka nu. Mer sliten, trött och
ännu mer sjuk än vanligt. Att bo i Norge, så långt bort från familj och
alla vanor, gör mig riktigt trasig i hjärtat. Så många gånger som jag
suttit i Olofs armar och gråtit ner hans tröjor. Han är bra att ha, tröstar
med att vi snart är där, på Bali, i USA och sen - hemma. Bäst av allt.
Tills dess får man göra det bästa av situationen.
Jobba. Sova. Äta. Dö. Bara fem månader kvar!
Kommentarer från er söta läsare.
» Thilda
Jag som är så glad och tacksam att ha dig här.
Trackback