Klockan är halv fem på morgonen. Mina ögon svider. Min kropp är tom på energi. Håkan Hellströms smarta låttexter får mitt hjärta att rysa. Utanför fönstret springer två rådjur så nära varann att deras pälsar nuddas för varje nytt steg. Dom försvinner in i morgondimman på den sommarlängtande ängen. Jag ska också försvinna nu, fast ensam. Jag ska låta mina ögon sluta svida, min kropp fyllas av energi och jag ska låta klockan ticka ifred. Håkan Hellströms smarta låttexter får däremot stanna kvar och eka runt i mitt rum tills jag vaknar. Då är rådjuren långt härifrån och morgondimman borta för länge sedan. Strax efter tar jag tåget till Stockholm, till dom där bästa vännerna som kramar mig och ser mig på ett sätt som bara dom kan. Linnea fyller 19 och Karla tar studenten. Jag är borta tills på fredag. Jag tänker njuta av varje ögonblick som jag är där. Kanske för att jag måste börja sluta ta saker och ting för givet.
Jag är inte för evigt.

Vi ses.